Kunskapsbank · Träning
Bäckenbottenträning – varför det fortfarande är grunden
Den etablerade träningen bakom en starkare och mer funktionell bäckenbotten.
Bäckenbottenträning är inte en ny metod. Det är en av de mest etablerade konservativa behandlingsmetoderna vid framför allt stress- och blandinkontinens. Trots det är bäckenbotten en muskelgrupp som många har begränsad kunskap om. Det kan göra det svårt att veta hur musklerna ska aktiveras och hur träningen bör genomföras.
Vad innebär bäckenbottenträning?
Bäckenbottenträning syftar till att förbättra en eller flera egenskaper hos muskulaturen, exempelvis:
- Styrka
- Uthållighet
- Snabbhet
- Kontroll
- Förmågan att slappna av
Träningen behöver därför inte se likadan ut för alla. En individ kan behöva fokusera på styrka, medan en annan kan behöva arbeta mer med kontroll eller avslappning.
Vad säger riktlinjerna?
NICE rekommenderar ett övervakat program med bäckenbottenträning under minst tre månader som förstahandsbehandling för kvinnor med stress- eller blandinkontinens. För kvinnor med bäckenbottenbesvär rekommenderas individuell bedömning och uppföljning av träningen.
NICE anger även att bäckenbottenträning kan övervägas vid vissa former av framfall och att träningen bör fortsätta om den ger god effekt. Det finns alltså ett betydligt större och mer etablerat vetenskapligt underlag för aktiv bäckenbottenträning än för nyare tekniker som elektromagnetisk muskelstimulering.
Varför fungerar inte träningen alltid?
En viktig faktor är teknik. En del personer har svårt att skapa en effektiv bäckenbottenkontraktion. Andra kan ha svårt att slappna av mellan kontraktionerna. NICE rekommenderar att bäckenbottenmuskulaturens kontraktion bedöms innan ett övervakat träningsprogram inleds.
Det är också viktigt eftersom alla bäckenbottenbesvär inte orsakas av muskelsvaghet. En överaktiv eller spänd bäckenbotten kan exempelvis vara förknippad med smärta och andra besvär, och i sådana situationer kan ytterligare styrketräning vara olämplig.
Var kan tekniken passa in?
Elektromagnetisk muskelstimulering är en betydligt nyare teknik än aktiv bäckenbottenträning. Forskningen som finns idag visar lovande resultat, bland annat inom urininkontinens och bäckenbottenfunktion, men evidensbasen är fortfarande mindre. Metoden bör därför ses som ett möjligt komplement snarare än en ersättning för etablerad bäckenbottenträning. Detta perspektiv är centralt för en seriös och kunskapsbaserad syn på tekniken.
Från behandling till funktion
Det långsiktiga målet med bäckenbottenarbete är inte att uppnå en viss siffra på en mätning. Det handlar om funktion. Att kunna vara fysiskt aktiv. Att kunna känna kontroll. Att minska begränsningar i vardagen. Och att bibehålla en välfungerande bäckenbotten över tid.
Funktion · Styrka · Självförtroende
Källor
- NICE. Urinary incontinence and pelvic organ prolapse in women: management (NG123).
- NICE. Pelvic floor dysfunction: prevention and non-surgical management (NG210).
- NICE. Quality statement 4: Supervised pelvic floor muscle training.
Studierna avser de specifika behandlingssystem och protokoll som använts i respektive studie.
